Svensk ordbok 2009, webbversion

ti`ga verb teg, tigit, pres. tiger tig·er●av­stå från att säga ngt komm.moltigatiga stillhan satt mest och teg i ett hörn○spec. i ett fast ut­tryckhon tiger och lider○ibl. med bi­betydelse av hemlig­hållande o.d.han in­vigde henne i hemligheten sedan hon lovat att tiga○äv. ngt ut­vidgatav­stå från att ut­trycka sin å­sikt (om ngt) i tal el. skrift var­för tiger tidningen om över­greppen?○spec. med ton­vikt på resultatetmed partikelni­hjäl hans in­lägg tegs i­hjäl i pressentiga (med/om ngt/SATS), tiga (ihjäl ngn/ngt)hälsan tiger stillse1hälsa tiga som murenhålla tystofta om hemlighet​ han höll sitt löfte och teg som muren om NN:s relation med ON sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. þighia, thia; besl. med lat. tace´re ’tiga’ Subst.:vbid1-360600tigande En svensk tiger.Paroll i Informationsstyrelsens kampanj mot spioner m.m. 1941; kampanjaffischen innebar en ordlek genom att där avbildades en stiliserad tiger