Svensk ordbok 2009, webbversion

tillba´ka adverb till|­baka1i riktning mot (och med upp­nående av) tidigare läge spec. (men sällan) i fråga om rörelse bak­länges NollSYN.synonymåter 2 JFRcohyponym3om 2 hon cyklade dit och tog tåget tillbakahan stoppade tillbaka plån­boken i fickanhon ställde tillbaka boken på hyllanväl­kommen tillbaka!han gick fram och tillbaka i rummethon ryggade tillbaka”Två steg tillbaka!” beordrade furiren○spec. äv. i fråga om åter­ställande av lån e.d., ofta med förbleknad riktningsbetydelselämna tillbaka bokenge tillbaka på en hundra­lapp○äv. med inne­börd av befintlighethan är tillbaka nuhålla tillbaka fienden○äv. i fråga om tidsförhållandense tillbaka på sitt tidigare livvi förflyttar oss nu 200 år tillbaka i tidensedan 3 månader tillbaka är hon arbets­lös○äv. i fråga om abstrakta förhållandentill tidigare till­stånd vända tillbaka till den ur­sprungliga läran○ofta för att an­ge (åter­gång till ett) mer o­bemärkt el. mer o­fördelaktigt till­ståndvid 70 års ålder har man rätt att dra sig tillbakahan fick länge stå tillbaka för sin kollegatidigare var han bäst men han har gått tillbaka myckettillbaka till ruta ett/nollse1ruta 1 sedan mitten av 1400-taletHerr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. til baka; till 2till och 1bak 2som svar på ngt ofta ngn form av provokation Nollhan fick en ör­fil men ville inte slå tillbakahan retas, och hon retas tillbakasedan 1676