Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
till·flykts|ort·en●skyddad plats som man söker upp för att undgå ngn fara
NollJFRcohyponymtillflykt 2cohyponymfristad 1
○äv. bildligt om ställe man söker sig till när man har andra, t.ex. själsliga, problemkrogen blev hans tillflyktsort i stunder av depressionsedan 1745