Svensk ordbok 2009, webbversion

till`höra verb tillhörde tillhört, pres. tillhör till|­hör·de1äv. lös förb., jfrhöra 5 ha som ägare NollJFRcohyponymtillhöra 3 bilen tillhör NNjorden bör tillhöra dem som brukar den○äv. bildligt, särsk. med erotisk inne­börd”Jag tillhör dig”, viskade hon ömttillhöra ngnsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. tilhöra 2ofta lös förb., jfrhöra 5 kunna räknas till gruppen av spec. vid vetenskaplig klassifikation vetenskapl.valarna tillhör dägg­djuren○äv. vid mer informell klassifikationhon tillhör lagets bästa spelareen person som inte tillhör de dystra○äv.ha sam­band med konsten och allt som tillhör dentillhöra ngn/ngtsedan 18513ofta lös förb., jfrhöra 5 vara med­lem av Nollhan har tillhört klubben i 25 århon tillhör en gammal adels­släkt○äv. med an­tydan om dominans e.d.JFRcohyponymtillhöra 1 landet tillhörde tidigare Eng­landtillhöra ngtsedan 1544Subst.:tillhörande; tillhörighet Särskilt om någon har utmärkt sig på något sätt kan man få höra *Hon tillhör en av våra främsta scenartister. Den betydelse hos tillhör som det gäller här kan anges som ’är en av’. Det betyder ofrånkomligen att exemplet är rent nonsens: *Hon är en av en av våra främsta scenartister. Det räcker med hälften. Ordet tillhör har ju också betydelsen ’har som ägare, ägs av’. Eftersom träldomen tillhör en förgången tid, kan den innebörden inte komma i fråga i exemplen. Däremot passar den i sådana fall som Rösten tillhör en av våra främsta scenartister.