Svensk ordbok 2009, webbversion

till`komma verb tillkom tillkommit tillkommen tillkomna, pres. tillkommer till|­komm·er1ofta lös förb., sekomma till 1 upp­stå som resultat av mål­inriktad verksamhet Nolldet året tillkom hans mest populära verkparagrafen tillkom för att förhindra ...tillkomma (TID)sedan 1487Skrå-Ordningarfornsv. tilkoma 2ofta lös förb., sekomma till 2 komma som tillägg Nollgrund­priset är 1000 kr., men sedan tillkommer moms och frakttillkommasedan 15563ut­göra erkänd rättighet eller skyldighet för ngn Nolldet tillkommer styrelsen att besluta i frågandet tillkommer inte oss att dömadet tillkommer stor­makterna att ta freds­initiativäv.(böra) komma (ngn) till del äran tillkommer NNden respekt som tillkommer en gammal damtillkomma ngnsedan 1524Subst.:tillkommande (till 1 + 2); tillkommelse (till 1), tillkomst (till 1) Tillkomme ditt rike.Bibeln (1917 års övers.), Matteus 6:10 (ur Fader vår)