Svensk ordbok 2009, webbversion

till`namn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en till|­namn·etefter­namn språkvet.äv. om ök­namn el. smek­namn, särsk. när det har karaktär av tillägg till det egentliga namnetSYN.synonymbinamn kung Magnus med tillnamnet Ladulåssedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. tilnamn; trol. efter ty. Zuname med samma betydelse