Svensk ordbok 2009, webbversion

tillrätt`avisning substantiv ~en ~ar till·rätta|­vis·ning·endet att tillrätta­visa komm.JFRcohyponymanmärkning 1cohyponym1straff äv.tillrätta­visande på­pekande en muntlig tillrättavisningen skriftlig tillrättavisningtill­taget renderade honom en skarp tillrättavisningen tillrättavisning (av ngn)sedan 1817