Svensk ordbok 2009, webbversion

till`träde substantiv ~t ~n till|­träd·et1det att in­leda sin verksamhet på ngn befattning, med ngn upp­gift e.d. samh.tillträdesdagregeringens tillträde○äv.det att ta i besittning och börja ut­nyttja ngt om­gående tillträde till lägenhetentillträde (till ngt)sedan 1626till tillträda; jfr avträde, inträde 2det att (ha rätt att) komma in på ngt om­råde, i ngn lokal e.d. samh.tillträde förbjudetha tillträde till ngtden berusade mannen vägrades tillträde till restaurangen○äv. bildligtdet att (ha rätt att) komma i åt­njutande av ngt tillträde till högre studierskaffa sig tillträde till sekretess­belagda arkivtillträde (till ngt)sedan 1616Obehöriga äga ej tillträde.Text på vanl. svensk förbudsskylt (särsk. förr)