verb tillvällade tillvällat
till|väll·ar●självsvåldigt sätta sig i besittning av
ngt (vanligen abstrakt) värde
NollJFRcohyponymbemäktiga sig
tillvälla sig maktentillvälla sig ngtsedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. tilvälda sik, till vald, se våld
Subst.:vbid1-362256tillvällande