adjektiv,
neutr. undviks
tim·id●som försöker märkas så litet som möjligt
om person
admin.psykol.JFRcohyponymblygcohyponymförsynt
hon var en timid natur som stod helt i skuggan av sin make○äv. om handling o.d.han svarade chefen i timid tontimid (mot ngn)sedan 1716av lat. tim´idus med samma betydelse, till time´re ’frukta’