Svensk ordbok 2009, webbversion

timm`erkoja substantiv ~n timmerkojor timmer|­koj·ankoja av timmer som ut­gör till­fällig hem­vist för skogs­arbetare vid arbete i skogen mest histor.skogsbr.äv. all­männarescouterna över­nattade i en timmerkojasedan 1888Helgdagskväll i timmerkojan.Titel på dikt av Dan Andersson (i Kolvaktarens visor, 1915)