Svensk ordbok 2009, webbversion

timm`erstock substantiv ~en ~ar timmer|­stock·eno­bearbetad (del av) stam av fällt träd av­sedd att an­vändas som virke skogsbr.dra timmerstockarsnarka kraftigthennes man drar timmer­stockar och hon an­vänder öron­proppar för att kunna sova sedan 1519Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholmfornsv. timberstokker