Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
tir·ad·en●(mångordigt) yttrande utan viktigare innehåll
men ofta självklart el. förutsägbart
komm.moderns vanliga tirad om hur tacksam han borde varaen tirad (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1775av fra. tirade med samma betydelse, av ita. tirata, till tirare ’dra’; jfr attiralj, retirera