Svensk ordbok 2009, webbversion

1titt substantiv ~en ~ar titt·en1snabb blick Nollsmygtitttjuvtitten titt över axelnen titt i back­spegeln○äv. om blick el. betraktande av ngt större varaktighet, ibl. med bi­betydelse av besökJFRcohyponym1titt 2 de skulle ta (sig) en titt på dom­kyrkanen titt (på ngn/ngt/SATS), en titt (i ngt)sedan 1841till titta 2kort besök Noll”Tack för titten”, sade hon när de gicksedan 1862
2titt adverb Nolltitt och/som tättofta​ hennes mobil­telefon ringer titt som tätt, så när hon vill vara i fred måste hon stänga av den titt som oftastoftamindre brukl.sedan 1470-taletGamla eller Eriks-Krönikanfornsv. tit, till tidher ’som händer (ofta)’; jfr tidender