Svensk ordbok 2009, webbversion

tjän`steman substantiv ~nen tjänstemän, best. plur. tjänstemännen tjänste|­mann·en●person som är an­ställd för att ut­föra upp­gifter som mera har an­knytning till administration än till direkt produktion och som där­för vanligen har in­rutat skrivbords­arbete; i mots. dels till arbetare, dels till högre chefer, dels äv. till fria yrkes­utövare yrk.tjänstemannarörelsebanktjänstemanjärnvägstjänstemanposttjänstemantaxeringstjänstemanen tjänsteman på före­tagettjänstemännen på förvaltningenen tjänsteman i karriärensedan 1726jfr fornsv. þiänista man ’tjänare’