Svensk ordbok 2009, webbversion
tjä´rn
substantiv ~en ~ar
tjärn·en●liten (skogs)sjö
geogr.JFRcohyponym1damm 2cohyponymgöl
en mörk tjärnsedan 1313 (i ortnamn)intyg utfärdat av biskop Brynolf i Skara om gränsdragning (Svenskt Diplomatarium)fornsv. tiärn; nord. ord, ev. urspr. ’blick; öga’