Svensk ordbok 2009, webbversion

tjall`a verb ~de ~t tjall·ar●av­slöja (ngn kamrats) förseelse för ngn som är i stånd att bestraffa den vard.komm.JFRcohyponymskvallracohyponymange 3 tjalla för lärarnde tjallade på Erik för att slippa an­märkning○särsk.lämna upp­lysningar (om med­brottsling) till polisen maffia­ledaren hotade att likvidera alla som tjalladetjalla (på ngn) (för ngn)sedan 1933av sv. månsing tjalla ’an­giva, an­mäla’; till romani xaljaráv ’bedraga’ Subst.:vbid1-363226tjallande