Svensk ordbok 2009, webbversion

tju`vnyp äv. tjy`vnyptjy`vnyp substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en tjuv|­nyp·et, tjyv|­nyp·etnyp som ut­delas i smyg komm.ge ngn ett tjuvnypofta bildligto­behaglighet som o­förmärkt eller i förbi­gående till­fogas ngn hän­syftningar på hans alkohol­vanor och an­dra tjuvnypsedan 1899