Svensk ordbok 2009, webbversion

tolerans [-an´sel.-aŋ´s] substantiv ~en ~er toler·ans·en1knappast plur. respekt för an­dras (av­vikande) å­sikter eller beteenden trots att man ev. o­gillar dem psykol.JFRcohyponymvidsyn nolltoleransreligiös toleransvisa tolerans mot olik­tänkandetolerans (mot ngn/ngt/SATS), tolerans (mellan ngra)repressiv toleransbemötande av kritik genom att låta den komma till ut­tryck men inte seriöst beakta densedan 1635till tolerera 2tillåten av­vikelse från an­givet (konstruktions)värde särsk. i tekniska samman­hang tekn.JFRcohyponymspel 9 toleransgradhålets diameter ska vara 40 mm, med en tolerans på 0,05 mmen tolerans (på MÅTT)sedan 18353knappast plur. förmåga att tåla fort­gående eller ökad verkan av ett ämne som till­förs kroppen t.ex. ett läke­medel el. ett gift med.toleransdostoleransgränstoleransnivåvid allergivaccination ökas kroppens tolerans mot det allergi­framkallande ämnettolerans (för/mot ngt/att+V)sedan 1959