Svensk ordbok 2009, webbversion

to`mrum substantiv ~met, plur. ~, best. plur. ~men tom|­rumm·ettomt ut­rymme i en, två el. tre dimensioner rum.naturen av­skyr tomrumdet tomrum planeterna kretsar ispec.mellan­rum, lucka JFRcohyponymgap 1 ett tomrum i ledetlämna ett litet tomrum nederst på sidanofta bildligt, särsk. i ut­tryck för saknadingen kunde fylla tomrummet efter den bort­gångne ledarensedan 1808