Svensk ordbok 2009, webbversion

tomt [tåm´t] substantiv ~en ~er tomt·en●(mindre,) nog­grant av­gränsat mark­område som är eller av­ses bli bebyggt särsk. om så­dant om­råde i el. nära tät­ort (inte om jordbruks­fastighet) nog­grannare definition i jur. samman­hangbyggn.tekn.jur.tomtgränstomtindelningtomtmarktomtspekulationindustritomtstrandtomtkommunen sålde tomter nära sjönen villa med tomt på 1000 kvadrat­meter○särsk. med tanke på den del av om­rådet som om­ger ett hus el. en byggnadhon var ute på tomten och räfsade löv när det ringdesedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. tompt; nord. ord med grundbet. ’hus­grund’; trol. identiskt med grek. dap´edon ’golv; grund’