Svensk ordbok 2009, webbversion
tomtebolycka
[tåm`-]
substantiv ~n
tomte·bo|lyck·an●idyllisk lycka och trevnad i hemmet
heminr.psykol.○ofta ngt iron.deras tomtebolycka tog slut när han träffade en annansedan 1734till äldre tomt- och bolycka, dvs. lycka på tomt och i bo