Svensk ordbok 2009, webbversion

tonåring [tån`-] substantiv ~en ~ar ton|­år·ing·enpojke eller flicka som är i ton­åren fysiol.yrk.JFRcohyponymbarn 1cohyponym2vuxen ett gäng tonåringar på mopederflera tusen tonåringar på pop­galansedan 1930