substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ton·em·et●minimal talmelodienhet som fyller en betydelseskiljande funktion
språkvet.JFRcohyponymfonem
orden ”ande-n” och ”and-en” skiljer sig från varandra vad beträffar tonemensedan 1949till lat. ton´us ’ton; ljud’, efter mönster av fonem