Svensk ordbok 2009, webbversion

to`nomfång substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ton|­om·fång·et●om­fång av visst av­snitt av ton­skalan särsk. med tanke på vad som kan presteras av en människo­röst el. ett instrument musiken sopran med ett tonomfång på drygt tre oktaversedan 1855