[tåp`-]
substantiv ~en
topp|form·en●bästa möjliga fysiska tillstånd
hos person, särsk. med tanke på prestationsförmågan
spel.sport.han var i toppform och satte två svenska rekordhon lyckades pricka in toppformen lagom till OS○äv. ngt utvidgatartisterna var i toppform och publiken stortrivdes(i) toppformsedan 1924