Svensk ordbok 2009, webbversion
[tåp`-]
substantiv ~t ~n
topp|möt·et●möte mellan personer i högsta ställning
ofta stats- el. regeringschefer
admin.pol.samh.de många toppmötena mellan USA:s och Sovjetunionens presidenter○i sportsammanhang äv. om möte (match e.d.) mellan två topplagtoppmötet i elitserien slutade oavgjortett toppmöte (med ngn/ngt), ett toppmöte (mellan ngra)sedan 1958