Svensk ordbok 2009, webbversion

trä`ning substantiv ~en ~ar trän·ing·en●metodiska försök att förbättra ngn färdighet genom sär­skilt an­passade övningar spel.sport.JFRcohyponymövning träningsmatchträningspasskonditionsträninglöpträninghård träninglätt träningfysisk träningregel­bunden träningsocial träningmental träninglaget låg i träning in­för vår­säsongenhan skadade sig under träningde fick nyttig träning i att ut­tala rätt○ibl. med ton­vikt på mot­svarande förmågahon hade ingen träning i att upp­rätta en budgetträning (av ngn/ngt) (i ngt/att+V)autogen träningen metod för djup av­slappning och själv­kontrollisometrisk träningträning som ut­förs genom att vissa muskler under kort tid spänns maximalt utan att förkortasmed ökad muskelstyrka som resultatsedan 1868till träna