substantiv ~et
tramp·et●(ljudlig) nedsättning av fot mot mark eller golv
ofta med tanke på det alstrade ljudet
Nollstöveltrampsoldaternas tramp ekade genom gatornatrampet av lätta barnfötter○äv. som ljudhärmande beskrivning”Tramp, tramp”, lät det om hästarnasedan 1684till 2trampa
2tramp
substantiv ~en ~ar
tramp·en●trampfartyg
sjö.rederiet hade fem trampar i trafiksedan 1912av eng. tramp med samma betydelse, till tramp ’traska; luffa omkring’; samma ord som 2trampa