substantiv ~en
trans·it·en●vanligen i sammansättn.
genom ett mellanliggande land
vid transport el. resa från ett land till ett annat
trafik.transitlasttransitvisum○äv.transitering
transitlandlandet vägrade att gå med på transit av materiel och instruktörersedan 1872av eng. transit med samma betydelse; av lat. tra´nsitus ’övergång’, till transi´re ’övergå’