Svensk ordbok 2009, webbversion

tratt substantiv ~en ~ar tratt·en●strut­formigt, pipförsett redskap som an­vänds när man vill hälla vätska i behållare med trång öppning hush.sjö.filtrertrattglastratt○äv. om an­dra före­mål med liknande form men annan funktionslasktratttaltrattsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. tratter; av lågty. trachter med samma betydelse; av medeltidslat. tracta´rius med samma betydelse, till lat. trajic´ere ’hälla över (från ett kärl till ett annat)’