substantiv ~et el. ngn gång ~en
trav·et●en gångart hos fyrfotadjur (särskilt hos hästar) varvid den ena framfoten och den motsatta bakfoten samtidigt lyfts och sätts i marken
sport.zool.JFRcohyponymskrittcohyponymgalopp 1
sakta travrida i travfalla in i travhästen satte av i trav○äv.travsport, travtävling
vanligen lika mycket spel- som sportevenemang
travkuskdet är trav på Solvalla i daghan förlorade en massa pengar på travhjälpa ngn/ngt på travenhjälpa ngn/ngt att komma i gång
de hjälpte naturen på traven genom att sätta upp en fågelholk
sedan 1555till trava 1
2trav
substantiv ~en
trav·en●i sammansättn.
(typ av) korsblommig växt med vanligen vita små blommor
bot.backtravfagertravfjälltravsandtravsedan 1894av oklart urspr.