Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n trissor
triss·an●(liten) rund skiva
ibl. med viss tjocklek, som en platt cylinder e.d.; spec. om vissa sådana detaljer i maskiner e.d.
samh.tekn.blocktrissajojotrissasliptrissaen puck är en svart trissa av gummi○äv. bildligtordenstecken
dra på trissor!det var det värsta jag har hört!uttr. för förvåningvard.
nä, dra på trissor, det kan du inte mena!
sedan ca 1520Peder Månssons skrifter (Nordling)fornsv. triza; av lågty. tritze, trisse ’hissrep; hissblock’; av omdiskuterat urspr.
verb ~de ~t
triss·ar●vanligen med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
driva i höjden
med avs. på abstrakta företeelser
Nolltrissa upp förväntningarnapriserna trissades (upp) genom den stora efterfrågantrissa (upp) ngtsedan 1850till 1trissa
Subst.:vbid1-368212trissande