substantiv ~n triumfbågar
triumf|båg·en1praktfull, fristående, portliknande byggnad som rests för att hedra ngn segrande fältherre
el. annan framstående person; särsk. vanlig i kejsartidens Rom
histor.arkit.mil.Konstantins triumfbågetriumfbågen i Parissedan 15882valvbåge som förbinder koret och långhuset i en (medeltids)kyrka
arkit.relig.sedan 1850