Svensk ordbok 2009, webbversion
[tråm´b]
substantiv ~en ~er [tråm´b-]
tromb·en1smal, häftig luftvirvel kring en (tänkt) lodrät axel
meteorol.JFRcohyponymvirvelstormcohyponymcyklon 1cohyponymtornadocohyponymvirvelvind
sedan 1874av ita. tromba ’tratt; trumpet; pump; tromb’; besl. med trombon, trumpet
2blodpropp
med.sedan 1894av grek. throm´bos med samma betydelse