Svensk ordbok 2009, webbversion

truis´m substantiv ~en ~er tru·ism·ensjälv­klart sant (och där­för o­intressant) på­stående fil.komm.det var nästan bara floskler och truismer i partiets val­programatt idrott och politik inte kan skiljas åt an­ses nu­mera vara en truismsedan 1848av eng. truism med samma betydelse, bildat till true ’sann’; besl. med trygg