Svensk ordbok 2009, webbversion

trum`pen adjektiv trumpet trumpna trumpn·arebutter och miss­nöjd ofta på grund av ngt som upp­levs som en o­förrätt admin.psykol.JFRcohyponymbuttercohyponymsurmulen han blev trumpen när han inte fick mer chokladhennes trumpna upp­synsedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. trumpin; till sv. dial. trumpe ’tung, trög man’