Svensk ordbok 2009, webbversion

trust substantiv ~en ~er trust·ensamman­slutning av före­tag in­om en närings­gren med upp­gift att undan­röja konkurrensen och där­igenom bl.a. kunna höja priserna ekon.JFRcohyponymkartellcohyponymsyndikat 1 trustbolagtrustlagstiftningantitrustlagarsedan 1898av eng. trust ’förtroende; trust’; trol. besl. med tröst