Svensk ordbok 2009, webbversion
verb tryckte tryckt, pres. trycker
tryck·er1ibl. med partikel, särsk.i, in, ner, upp, ut
påverka (genom direktkontakt) med en kraft som är fördelad över en stor del av ytan av ngt
komm.språkvet.JFRcohyponympressa 1cohyponymtränga 2cohyponymdra 1
trycka på knappende tryckte honom mot väggenkragen tryckte mot halsenhon tryckte hans handhan tryckte henne till siggasen trycker mot kärlets väggar○ofta med partikel som anger verkan av denna kraft (och ibl. med förbleknad innebörd av kraft)trycka ner pedalentrycka in lådantrycka upp hissenhan tryckte i sig en hel liter glass○ibl. i fråga om påverkan av mer obestämd kraftdet tryckte över bröstet○äv. med avs. på föremål e.d. som sådan kraft utövas medbarnen tryckte näsorna mot fönstrethon tryckte ansiktet mot kuddenhan tryckte sina läppar mot hennes○äv. bildligt, spec.med prep.på
starkt understryka
han tryckte särskilt på att de måste komma i tid○äv. med angivande av resultat i form av märke e.d.JFRcohyponymtrycka 3
trycka sitt sigill på ngttrycka en stämpel på ett brevtrycka (i/in/ner/upp/ut) ngn/ngt (mot/på ngt), trycka på ngt/SATStrycka ner ngnfå ngn att förlora självförtroendet
hon kompenserade sin osäkerhet med att försöka trycka ner andra
trycka ner ngn i skornase1sko 1
trycka ner ngn i skoskaftenseskoskaft
sedan förra hälften av 1300-talet (i sammansättn.)Södermanna-Lagenfornsv. þrykkia; gemens. germ. ord, nära besl. med 1truga; bet. ’trycka böcker’ från ty. och lågty.
2vara en källa till bekymmer för
ngn
psykol.sorgen tryckte hennevad är det som trycker dig ― du ser så ledsen ut?trycka ngnsedan 1430–50Konung Alexander3ibl med partikelnupp, utan större betydelseskillnad
framställa stor upplaga av (skrivet eller tecknat verk) med hjälp av tryckpress
el. liknande anordning av mer el. mindre industriell karaktär
bok.JFRcohyponymdupliceracohyponymkopieracohyponymmångfaldiga
trycka affischertrycka sedlartidningen trycks i Göteborgförlaget lät trycka (upp) boken i 5000 exemplartrycka (upp) ngtsedan 1495Om djefvulens frestelse (Gerson)4hålla sig (dold och) orörlig för att undgå upptäckt
om djur, särsk. villebråd
Nollharen låg och tryckte○äv. bildligt om personobemärkt vistas
och undvika att ge sig till känna
de stod och tryckte i portentrycka (ngnstans)sedan 1805Subst.:tryckande (till 1, 3 + 4),
tryckning (till 1 + 3);
tryck (till 1 - 3)