substantiv ~en ~er
tuff·en●en porös vulkanisk bergart
geol.○äv. om andra porösa bergarterkalktuffsedan 1774av ita. tufo, lat. to´fus med samma betydelse
2tuff
adjektiv ~t
1som (medvetet) gör intryck av att vara orädd och självsäker
särsk. om ung person
ngt vard.admin.psykol.JFRcohyponymkaxig
tuffa tonåringar på mopedhan var tuff på ytan men innerst inne känslig och vek○äv. om handling o.d.JFRcohyponymhäftig 3
tuffa tagishockey är en av de tuffaste sporterna○äv. om föremål e.d. som anses önskvärda el. typiska för sådan personJFRcohyponymfräsig
tuffa märkesjeansen tuff motorcykeltuffa färger○ibl. äv. försvagatmålmedveten, uppriktig
en tuff prispolitiktuffa förhandlingartuff (mot ngn)sedan 1923av eng. tough ’seg; hård; tuff’
2mycket svår
om uppgift, motståndare e.d.; särsk. i sportsammanhang
vard.admin.spel.sport.en tuff tentaen tuff femsetareett tufft beslut om nedskärningar i vårdendet var tufft att behöva möta favoriten redan i första omgångentuff (för ngn) (att+V)sedan 1965