substantiv ~n tumregler
tum|regl·er●enkel regel
som stämmer någorlunda i normalfallet
fys.enligt en vanlig tumregel bör en vuxen man väga 110 kg mindre än kroppslängden i cm○urspr. om en regel inom elektricitetsläran för bestämning av riktningen av det magnetfält en elektrisk ström åstadkommer (varvid högerhanden, särsk. dess tumme, används som hjälp)sedan 1948