Svensk ordbok 2009, webbversion

tunn`elbana substantiv ~n tunnelbanor tunnel|­ban·an(delvis) under­jordisk, järnvägsliknande förbindelse för kollektiv­trafik i större tät­ort trafik.JFRcohyponymspårvägcohyponymjärnväg tunnelbanestationtunnelbanetågde tog tunnelbanan in till centrumibl. särsk. med tanke på ut­rymmet kring stationerna e.d.ett gäng ungdomar stod och hängde i tunnelbanansedan 1895