Svensk ordbok 2009, webbversion

tu`råkning substantiv ~en ~ar tur|­åk·ning·en(längre) ut­flykt på skidor gärna i grupp; ofta i mot­sats till skid­åkning i backe sport.JFRcohyponym1tur 1 ungdomarna åkte helst slalom i backen medan de äldre före­drog turåkningsedan ca 1970