Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
tur|åk·ning·en●(längre) utflykt på skidor
gärna i grupp; ofta i motsats till skidåkning i backe
sport.JFRcohyponym1tur 1
ungdomarna åkte helst slalom i backen medan de äldre föredrog turåkningsedan ca 1970