Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
tur·en1kortare (nöjes)resa
trafik.SYN.synonym1tripp
bilturcykelturfisketurrundturta en tur ut på landet○ibl. äv. om promenad el. skidutflyktJFRcohyponymturåkning
turskidagå en tur i parkengå på tur i fjällen○äv.fastställd körning av kommunikationsmedel vid bestämd tidpunkt
turtäthetbussen går fyra turer om dagen○äv. om annan (regelbundet återkommande) transport e.d.brevbärningsturutbärningsturen tur (ngnstans)tur och retur(resa) till ett visst mål och sedan tillbaka till utgångspunktenvanl. med koll. färdmedel
i morgon ska hon åka tur och retur till Växjö och hälsa på sin syster
sedan 1639av fra. tour ’varv; rundresa; ordning’; via lat. av grek. tor´nos ’cirkelformig rörelse; svarvareverktyg’
2fastställd följd av danssteg som bildar en enhet
Nollde komplicerade turerna i tango○i plur. äv. bildligtsvåröverskådlig (och delvis motsägelsefull) följd av handlingar
el. händelser
långa rättsliga turer i ärendetefter många turer kunde de slutligen återförenassedan 17443knappast plur.; i vissa uttryck
bestämd ordningsföljd som personer eller händelser avlöser varandra med
NollJFRcohyponymordning 4
turordningta frågorna i tur och ordningförst kom NN, och sedan kom i tur och ordning ON, PN och QN○äv. om viss plats i sådan ordningsföljddet är din tur att ta med en kaka nästa veckadet var NN som stod närmast i/på turnu var turen kommen till NN○äv. i fråga om mer tillfällig ordningsföljdnu var det hennes tur att bli förvånad○äv. i ett uttryck med uteslutande förtydligande funktionStockholm är större än Göteborg, och Göteborg är i sin tur större än Malmösedan ca 1700
substantiv ~en
tur·en●gynnsamma omständigheter som enbart beror på slumpen
Nollturgubbebondtursvinturdet var rena turen att hon såg honomsom tur var hade han pengar med sigdet var tur för henne att hon hade säkerhetsbältede hade tur med vädretdet var en evig tur att ingen såg demmed lite tur hade han vunnithan har otur i spel men tur i kärlek○äv. med tonvikt på resultatetframgång eller gynnsamt utfall som beror på slumpen
el. tillskrivs högre makter e.d.
de hade tur och lyckades vinnaen ring som troddes föra tur med sig○äv. om gynnsamma omständigheter uppfattade som ngn personligt verkande krafthon tackade sin goda tur för att hon levdede hade turen på sin sida○äv. i ett uttryck för att en olycka begränsas genom tursamma omständigheterdet var tur i oturen att olyckan skedde nära sjukhusetsedan 1756trol. av fra. (bon) tour ’(god) vändning’; samma ord som 1tur