Svensk ordbok 2009, webbversion

turbi´n substantiv ~en ~er turb·in·enmaskin där energin hos strömmande gas, ånga eller vätska om­vandlas till rotationsenergi med hjälp av skovlar och där­igenom lättare kan ut­nyttjas maskin.tekn.turbindriftgasturbintrimma turbinerna i kraft­verketi sammansättn. äv. om motor som bygger på denna principgasturbinsedan 1843till lat. tur´bo, genitiv tur´binis, ’snurra; virvel’