Svensk ordbok 2009, webbversion

turne´ra verb ~de ~t turn·er·ar1före­ta en turné scen.hon turnerade i folk­parkerna hela sommarenturnera (med ngn) (ngnstans)sedan 1904av fra. tourner ’vända; gå runt’; av lat. torna´re ’svarva; runda’; jfr returnera, tornado, tornera, tournedos, 1tur, törn 2ge viss (pregnant) språklig ut­formning komm.en elegant turnerad replikturnera ngtsedan 1708Subst.:vbid1-371661turnerande, turnering