Svensk ordbok 2009, webbversion

tvung`en adjektiv tvunget tvungna tvung·en1endast predikativt som av yttre om­ständigheter tvingas till visst handlande e.d.; vanligen inte på grund av mänskligt tvång admin.JFRcohyponymnödd han blev tvungen att resa, för hans fru var sjukhon var så illa tvungen att betalatvungen (till ngt/att+V), tvungen (att+V)sedan 1562till tvinga 2fram­tvingad (av yttre om­ständigheter) admin.JFRcohyponymnödvändig en tvungen åt­gärd○spec. i opers. konstruktionerngt vard.det är tvunget att variera sig lite○ofta i adverbiell an­vändningnöd­vändigtvis, absolut ngt vard.han ville tvunget låna bilensedan 17283som gör ett o­naturligt och an­strängt in­tryck admin.MOTSATSantonymotvungen stämningen var tvungenhon log tvunget (adv.)sedan 1721