Svensk ordbok 2009, webbversion

ty`gla verb ~de ~t tygl·arbehärska och styra (ett rid­djur) med hjälp av tyglar jordbr.komm.tygla en hästäv. bildligtkontrollera (och dämpa) SYN.synonymtämja tygla sin o­tålighetmänniskan lärde sig tidigt att tygla vatten­kraftentygla ngn/ngtsedan ca 1750Subst.:vbid1-372972tyglande, vbid2-372972tygling