Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
typ·isk●som särskilt tydligt har de utmärkande egenskaperna
för företeelsen i fråga
admin.SYN.synonymutpräglad
JFRcohyponymkarakteristisk
en typisk småstaden typisk Hollywoodfilmen bebyggelsetyp som är typisk för Sverigesmörgåsbordet är en typiskt svensk företeelse (adv.)○ibl. med ngt förbleknad betydelse och närmast förstärkande el. övertalande funktionhan är en typisk medelmåttaen typiskt dålig match (adv.)○äv. med tanke på enstaka egenskap som särsk. utmärker ngn/ngtkarakteristisk
det är typiskt (för) henne att komma för senthans typiska sätt att gå○äv. för att uttrycka missnöjedet är typiskt att det måste börja regna just nu!typisk (för ngn/ngt), typiskt (ngn/ngt)sedan 1766Beträffande uttryck som typiskt för landskapet är rikedomen på sjöar, jämför stilruta för karakteristisk.