Svensk ordbok 2009, webbversion
udd
`
ljud
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
udd|ljud·et
●
det första ljudet i ett ord
språkvet.
JFR
cohyponym
inljud
cohyponym
slutljud
”h” förekommer mest i uddljud i svenskan
sedan 1859